Kiara's mamma!

Jag tänkte komma ut med min största svårighet som jag jobbar på varje dag även när jag pratar,läser och skriver. Det är en jobbig grej som jag tänker på varje dag vad jag än gör! Jag har något som heter DYSLEXI som gör så att jag har en nedsatt förmåga i vissa saker som många andra tycker att det är lätt. Jag anser inte mig själv funktionshindrad på grund av det och tycker inte synd om mig själv tar inga mediciner eller något mot det för det är något som jag vill klara av själv utan att ta mediciner mot konsentration och så. men jag berarbetar det varje dag! Det har blivit mycket bättre nu jämfört med förut. men inte perfekt! Så när nån skriv på en kommentar lär dig att skriva så blir jag arg för det är inte som jag har valt att ha denna nedsatta funktionsförmåga! Jag tycker helt ärligt att det är modigt att våga blogga fast jag har dessa svårigheter det är något jag jobbar på varje dag och blir bättre genom att jag bloggar och skriver och får klura ut hur man stavar visa ord eller uttalar också! Jag är inte dum för det! Och det kommer verkligen inte påverka hur mitt barn ska lära sig att stava eller skriva i fram tiden jag gör allt för min dotter!